Visar inlägg taggade med långpass

Tillbaka till bloggens startsida

Nytt(igt) långpass

Jag har ju nyligen varit förkyld och även om jag är fullt återställd i övrigt var det med viss tvekan jag bestämde mig för att köra ett rejält långpass idag. Nästan samma pass som jag hade tänkt göra samma dag som jag vaknade med halsont då för två veckor sen. Trettio kilometer var planen.

Men när jag fick en dag till skänks och vädergudarna var på hyggligt humör tänkte jag att det var lika bra att slå till och på köpet få asfaltträning eftersom jag befann mig i civilisationen. Det började bra, men farten var inget att hurra för. Möjligen påverkades jag även av att jag kvällen före blivit tvungen att äta middag ovanligt sent, nåt som min mage inte gillar särskilt mycket. Men det var ändå marginellt och att gå ut för hårt är ju bara dumt tänkte jag och fortsatte mala på med min gåjogg. Det blåste ganska mycket men annars var vädret fint och vårkänsla i luften.

Min runda började i Gustavsberg och gick ut mot Strömma precis som vid tidigare långpass på fastlandet.

Denna gång hade jag hittat lite nya vägar så jag fortsatte ända ut till Fågelbro och en bit in  på den avfarten. Jättefina områden. Men jag vände innan jag kom fram till hotellanläggningen och anträdde min återfärd, eller om det heter återspring. Och nu blev det plötsligt ganska tungt. Vinden ökade och var mestadels motvind och jag hade inte riktigt vad som krävdes i det läget utan började gå lite mer än planerat. Speciellt i uppförsbackarna.

Eftersom jag vänt vid knappa 14 km behövdes en extra runda på tillbakavägen för att få ihop 30 och jag bestämde mig för att ta en sväng ner i hamnen när jag kommit tillbaka till Gustavsberg. Segt att svänga åt fel håll, men jag kom i alla fall ner en bit och hittade en bänk som lockade nåt alldeles väldigt och där nånstans tog nog löprundan slut. Jag pausade klockan, stretchade benen och åt min banan. Jätteskönt. Lite stolt att jag faktiskt kom igång igen, sprang lite till och med men från och med nu så blev det bara korta springsträckor - kanske 5 minuter - och betydligt mer gång. På slutet enbart gång. Men när jag stod vid porten visade GPS på 31 km och det går ju inte att vara missnöjd då även om tempot totalt låg klart långsammare än planerad marathontid. Men fram till 28 km hade jag god marginal så det finns hopp!

Kroppen skötte sig, drack både mjölkchoklad och juice under passet. En nötkrämspåse gick också åt och vanligt vatten förstås. Allt funkade fint, andningen, benen, knäna osv. LIte ont i fötterna fick jag på slutet. Får fundera över skovalet framöver. De jag använde i dag var kanske inte så bra som jag hoppats.

Taggat med: 

Långpass och skärgårdsvår

Har ju längtat efter att våga mig på ett långpass igen och idag var det dags. Plus 6 grader, strålande solsken. Nästan torrt på landsvägen och fågelkvitter i buskarna.

Planen var "minst halvmaraton" och om det kändes bra så skulle det bli cirka 25 km utifrån de vägalternativ som finns. Att få ihop långpass när man bor på en ö kräver lite taktik och ganska mycket repetition av rundorna. Men hemifrån till en vändplan 3 km bort och sen tillbaka hem för att fortsätta åt andra hållet och andra vändplan 6 km bort och sen tillbaka hem för att köra ytterligare en sväng till "första vändplan" igen om allt kändes bra. Tänkte köra mitt vanliga gå-jogg men hade lagt in det som intervallpass i stället för att jag hoppades få mer koll på springtiderna på det viset. Det sprack rejält kan man ju säga. Mer om det i ett annat blogginlägg.

Själva löppasset var inledningsvis rätt tungt. Benen vägde bly och det var stelt i vaderna, men efterhand så lossnade det och jag började njuta av rundan. Mötte samma ö-bor flera gånger på den över tre timmar långa rundan. De vinkade uppmuntrande åt den tokiga joggartanten (och suckade kanske åt vansinnet, vad vet jag). Mitt under rundan fick jag ett viktigt jobbsamtal på mobilen så då blev det en liten paus när jag stannade klockan, Hade förmodligen marginell betydelse på slutresultatet som blev snittempo 7.53 och den hittills snabbaste halvmaratiden som mellantid. Totalt blev det ganska precis 25 km i alldeles underbart väder. Carpe Diem!

Nu efteråt är jag väldigt stel i benen förstås och det bråkiga knät känns av lite mer än det andra, men tror inte det är nån större fara. Det kändes inte alls under löpturen heller. Vilar en dag eller två och tar sen ett kortare pass, det får räcka för den här veckan tror jag.

Taggat med: 

Ibland blir man glad

För ett tag sen insåg jag att jag aldrig skulle kunna hålla marathonprogrammets intervallpass på grund av vinterkylan. Bestämde mig för att köra fler långpass i stället när det är snö och halka och sen dra igång fartträningen framåt våren. Lite osäker på om min satsning var "rätt" men ändå med en känsla av att det var enda realistiska sättet att komma vidare.

Därför blev jag så himla glad när jag läste en artikel på webben som tipsade om hur man klarar vinterträningen så bra som möjligt och den tog upp precis det jag bestämt mig för att göra. Så himla skönt att få bekräftat att man inte tänkt alldeles bortitok.

Här finns artikeln. (från marathon.se)

Taggat med: 

,

Veckans långpass

Idag blev det torsdagen som passade bäst för ett långpass.

Hemmajobbardag och fint höstväder. Stack ut vid halv två med ambitionen att springa tre varv på min drygt 6 km långa "Hamnrunda". För att göra det lite mer utmanande skulle varje varv gå fortare än det föregående. 

Började jättelångsamt som ren uppvärmning och varvade 1,30 gång och 8,30 spring hela tiden.  Bra känsla idag. De sista springintervallerna gick i 6.45-tempo och hade inga problem med det. Hade absolut kunnat fortsätta. Enligt träningsprogrammet skulle jag vara ute 150 minuter idag, det fattades 30 sekunder men tycker det är godkänt ändå, särskilt som jag avslutade med promenad för att hämta posten ca 2 km till.sen jag stängt av Runkeepern.

Jättenöjd med dagens pass men känner också att jag måste ta itu med intervallträningen igen. Den har försummats av praktiska skäl. Funkar inte för mig att springa intervaller på okänd mark och löpband känns inte som min grej så länge det går att vara utomhus.

Taggat med: 

Än slank man hit...

Egentligen skulle jag sprungit igår, men då snöade det rejält och dessutom kramsnö som riskerade att bygga fina platåsklabbsulor. Så jag sköt upp passet i hopp om bättre väder. Och lite bättre blev det.

Tögrader och plogad väg. Uppehåll och nästan vindstilla Vägens moddiga strängar gav dock allt annat än elegant löpstil och rakt blev det inte heller. Effektiv träning av balansen om inte annat. Det blev dessutom premiär för mina nyköpta, fodrade vintertights. Jättesköna och precis lagom varmt att ha på sig i dag.

Mina skruvdubbade joggingskor från förra vintern skötte sig utmärkt och jag fick ihop nästan 13 km på dagens långsamma runda. Bestämde redan från början att helt strunta i farten, stannade till och med och fångade några pokemons längs vägen. Man blir aldrig för gammal för att leka - man blir gammal av att sluta leka. Tror jag i alla fall! Fast vad jag ska med alla pokemons till har jag ingen aning om. Jämföra min samling med sexåriga barnbarnets kanske ;-)

Förutom spelande blev det fotopauser också. Vackra skärgårdsvyer. Som vanligt.

Taggat med: 

Äldre inlägg