Många gillar ju att köra runstreak, alltså springa en runda varenda dag. Somliga har hållt på flera år och det är verkligen imponerande. Har sett att många väljer att sätta minimisträckan ganska lågt, kanske en engelsk mile eller ett par tre kilometer. Motiveringen är då att det aldrig ska behöva saknas tid för att göra det lilla som behövs för att inte bryta serien.

Har aldrig varit lockad av det där. Hela proceduren med ombyte före och efter, inklusive dusch tar ju mer tid än själva springandet. Det har bara verkat jobbigt. Men nu har jag ju faktiskt krupit till korset för nu när jag rehabar för fullt med bungypumpstavar och promenader så behövde jag nya morötter, nya mål för att hålla igång. Och det blev alltså en walk-streak som jag inledde den 1 juni. Minst tre kilometer om dagen har det blivit sen dess. Med stavar för det mesta, men ibland utan också.