Lördagen ägnades åt diverse trevligheter såsom avverkande av en sån där upplevelsepresent samt bio och därefter sen middag med lite gott dricka till. Trots det tänkte jag fullfölja planen med en springrunda på söndagen. Behöver så väl lite asfalt i benen och sån har jag ingen hemmavid så det gäller att passa på. Men det gick inte riktigt som tänkt.

Planen var en 5-6 kilometer i lugnt tempo och sen köpa lunchsoppa och lite gott bröd på hemvägen och gå sista biten. Springa med kasse är svårt. Benen var tunga och kändes trötta efter sådär 500 meter. Efter en dryg kilometer var jag tvungen att hitta på nåt och det blev en ny väg jag aldrig testat. En förbiilande joggare (en riktig!) rekommenderade grusvägen längs sjön. Så fick det bli. Sprang på en stund och var plötsligt i "grannbyn" bland okända höghus.

Hittade tunnelbanan och bestämde mig för att försöka följa den, men det bar sig inte bättre än att jag hamnade i en återvändsgränd på en parkeringsplats. I ena kanten fanns en liten men väl upptrampad stig rätt ut i skogen. Om man skulle... Sagt och gjort. Nu blev det trail ett tag i stället. Och så småningom blev det elljusspår med grus för att till sist bli asfaltväg igen. En jag kände igen dessutom!

Vid det laget var jag helt på det klara att dagens pass inte skulle hålla nån kvalitet alls. Ställde kursen mot en butik och inhandlade det jag skulle och gick sedan hem. Några kilometer i benen fick jag ju trots allt och soppan var god.

När jag kollar på GPS-slingan i efterhand kan vi väl ändå säga att jag var på "G"...