Det finns såna där frågor som inte har några bestämda svar. För mig som snigeljoggare handlar det ofta om farten.När folk frågar vilken tid jag har på milen så svaar jag sanningsenligt och får en sån märklig blick till svar. Blicken säger tydligt - 70 minuter!!!!! - men rösten säger det aldrig, den söger mer nåt i stil med "man mår ju bra av att röra på sig" eller så... 


Men jag är stolt över mina 70 minuter. Jag är jättestolt över att faktiskt kunna gå/jogga en mil eller två. Det är rysligt många som inte kan det. Eller vill. 

Jag tycker det är kul med löptävlingar, men ordet tävling betyder numera för mig inte att jag behöver tävla mot alla andra som också är med, utan att jag utmanar mig själv utifrån mina egna förutsättningar. Att jag själv satt upp mitt eget mål. Ofta nog handlar det målet om att helt enkelt ta mig runt. Må bra och ha kul under tiden. Och givetvis att få en stilig medalj. Det fina i kråksången när man "tävlar" i motionsklasser är nämligen att man i stort sett alltid får medalj.

Det är man värd! 

Så hur långt är då ett snöre? Jo, det sträcker sig från början till slut. Precis som den egna ambitionen eller prestationen med löpning (eller andra saker). Från början till slut. Det är gott så!