Jag är ju en sån som ständigt tjatar om att följa program. Och visst följer jag program, oftast flera stycken som jag hoppar mellan. Nu på vintern med halka och snömodd fungerar det t ex dåligt med snabba intervaller så jag har bestämt mig för att vänta med dom till längre fram i vår. I stället ska jag samla kilometer och mil men försöka pressa farten något lite nedåt jämfört med tidigare.
Igår körde jag ett pass på 7 km med upplägget att börja jättelångsamt med gång och sen successivt öka hela tiden ända in i kaklet. Inga gåpauser. Tänkte inför passet att om jag bara börjar jättejättejättelångsamt så går det nog vägen. Det var snömodd och jag hade dubbade skor som ju lägger sina sekunder på löpsteget också. Låga förväningar alltså men ut skulle jag.
Hade ingen visning av fart på klockan utan sprang bara på känsla. Tydligen är det det som är grejen. För när jag var klar och kollade hade jag sprungit jättebra för att vara jag. De första kilometrarna gick visserligen långsamt men ändå snabbare än när jag springer halvmara på tävling. Sen gick det "utför" med sänkt hastighet 10-15 sekunder för varje kilometer och den sista låg faktiskt snabbare än det tempo jag inledde mitt senaste millopp på (på asfalt, utan vinterkläder och med loppatmosfär).
Det kändes helt overkligt. Var det fel på klockan? Hade dock både den och Runkeeper igång samtidigt och båda visade lika. Så det var nog jag som var snabb den här gången. Plötsligt händer det!
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS