Visar inlägg från december 2016

Tillbaka till bloggens startsida

41 km på en vecka

Över 4 mils springande denna vecka, ett långpass och tre kortare. Detta trots att det varit varannadagsinspiration på springandet. Riktigt dåliga rundor har varvats med bra. Har lite känningar i benen ibland, det märks att jag ökat på träningen även om jag försöker ha vilodagar också. Har verkligen snöat in på det där att klara 100 mil före årsskiftet. Rätt intressant för när jag först satte upp målet för 2016 års totala distans så handlade det om 50 mil, sen ökade jag på till 90 under hösten när jag såg att jag överskridit det tidigare målet rätt rejält. 90 blev det efter att ha funderat noga och kommit fram till att 100 mil var omöjligt att hinna uppnå. Men när året nästan var slut så kom denna fixa idé om att jag ändå skulle öka till 100 och kämpa för att hinna fixa det före 31 december.

Nu är det bara resten kvar...

Taggat med: 

Långpass på is

När man springer i snigelfart är det svårt att hitta tider när ett långpass hinns med. Två mil gör proffsen under timmen och  motionären på två. Men jag behöver tre, i alla fall om man räknar in duschen. Idag blev det i alla fall en sån där lucka i programmet. Ett möte skulle börja först kl 12 och hela förmiddagen var fri. Strax före sju kom jag ut och var denna morgon extremt glad åt mina icebug skor, för det var verkligen snorhalt ute. Dubbarna bet dock bra och jag var aldrig orolig att halka omkull men tog det ändå extra försiktigt på det värsta ställena. 

Den här gången satsade jag på uppvärmningen, dels före passet, dels genom en rejäl inledande promenad. Slapp helt den krampliknande smärta jag fått i vaderna på tidigare pass och kunde jogga på i mitt favorittempo med 8,5 min jogg och 1,5 min gång. Planen var 1,5 timme bortåt och sen vända hem igen. Det blev drygt 21 km. Start i månsken, soluppgång halvvägs och solig vinterdag på slutspurten.  


Nu fattas bara 64 km tills jag går i mål på min egen utmaning om 100 km under 2016. Och 17 dagar att fixa det på!

180 Lonesome Runners i ryggen

Det där med support är ju ovärderligt när man har uppsatta mål man vill nå. Det behövs uppmuntrande tillrop och positiva kommentarer. I våra elektroniska dagar får man enklast såna på nätet. Men döm om min förvåning när mitt senaste inlägg i gruppen Lonesome Runners på Facebook resulterade i över 180 gillningar inom ett dygn. Och en massa positiva kommentarer

Vad var det då jag skrev - jo, en liten försiktig kommentar att om det gick att göra en maratonsträcka fördelat på flera dagar i december så borde man hinna bli redo för att köra samma sträcka på en enda dag om ett halvår. Syftet var väl mest att stärka mig själv, jag hade trots allt avverkat över fyra mil fördelat på några dagar. Var stolt över det. Satt med värkande ben och funderade på hur det skulle kännas att köra samma sträcka i ett svep, på en och samma dag.

Och hujjedamej vilket gensvar jag fick. Så mycket positiv känsla och stöttning från alla okända lonesomes. Att min blygsamma träningsmängd kommer att räcka. Att jag kommer att klara det. Att det är pannben och bara köra som gäller nu. Vilken inspiration att få sån respons! Tack!

Klart jag måste klara detta. Med sån uppbackning är ju allt annat otänkbart.

För den som vill ha mer läsning inspiration från den här underbara facebookgruppen vill jag tipsa om boken "Några varv runt jorden, bara" som består av personliga löparhistorier från ett stort antal medlemmar i Lonesome Runners.

Ibland blir man glad

För ett tag sen insåg jag att jag aldrig skulle kunna hålla marathonprogrammets intervallpass på grund av vinterkylan. Bestämde mig för att köra fler långpass i stället när det är snö och halka och sen dra igång fartträningen framåt våren. Lite osäker på om min satsning var "rätt" men ändå med en känsla av att det var enda realistiska sättet att komma vidare.

Därför blev jag så himla glad när jag läste en artikel på webben som tipsade om hur man klarar vinterträningen så bra som möjligt och den tog upp precis det jag bestämt mig för att göra. Så himla skönt att få bekräftat att man inte tänkt alldeles bortitok.

Här finns artikeln. (från marathon.se)

Taggat med: 

,

Fundering

Undrar om det forskats nåt på hur tidig springrunda kan påverka smaken på morgonkaffet så mycket...

Äldre inlägg

Nyare inlägg