Maradrömmen - efter pandemin

Jag är helt enkelt usel på att komma till skott när det gäller andra saker än själva joggingrundorna. Vet ju så väl att jag måste köra styrka och kroppen ska hålla för lite längre lopp. Men det är så tråkigt. Blir kanske några tåhävningar när jag ska upp för trappan eller när jag borstar tänderna, några situps och armhävningar på morgonen ibland, men inget särskilt seriöst eller långvarigt. Måste bli en ändring!

Igår var jag på löparträff i Hagaparken och där körde vi en del rörlighetsövningar med rejäl träningsvärk som resultat. Idag kände jag mig därför mer motiverad att göra något själv och det blev faktiskt 20 minuter blandade övningar. Känns bra.

Ska också peta in gymbesök nån gång per vecka nu när mötessäsongen drar igång, finns ju gym precis vid kansliet och även i båda de centrumorter där jag ofta vistas. Måste helt enkelt få rutin även på detta om jag ska ha en chans!

Förra helgen blev ju vilsam så nu var det dags för ett riktigt långpass. Enligt programmet skulle det var 70 minuter men jag har bestämt mig för att köra mer eftersom jag inte börjar från noll som programmet antar. Sagt och gjort - nu skulle det ske - Möjatouren. Alltså från mig till Långvik tillbaka igen och sen förbi Strömmen och vidare till Hamn och slutligen hem, totalt cirka 18 km. Jag la upp ett program i Runkeepern avseende 15 minuters jogg och 2 minuters gång och tänkte köra på det så länge det gick.

De första tre springomgångarna gick under 7 minutertempo, kanske var det för hårt (men det kändes bra) för sen blev det lite si och så. Mycket mer gång än planerat, men jag orkade ändå springa femminutersintervall ända in i mål. Genomsnittstempo för hela rundan blev 7,54 vilket är avsevärt mycket snabbare än Göteborgsvarvet i våras. Inte fick jag ont nånstans heller även om jag förstås var jättetrött i benen efteråt (det släppte på några timmar).

Hade energidryck med och några druvsockertabletter.

Jättenöjd att ha klarat av denna långa runda över huvud taget. Nästan gång jag provar på den utgår jag från att jag får ner tiden ytterligare lite genom att orka bättre.

Bättre och bättre dag för dag...

I går gjorde jag något jag aldrig gjort förut. Jag anslöt till en gruppträning för att kanske få lite tips om löpstil och annat. Det var helt förutsättningslöst och jag hade fått kännedom om detta (och ytterligare fyra träningstillfällen) i samband med att jag anmälde mig till Topploppet i september. Gruppträningarna var gratis om man anmälde sig.

Så jag inställde mig i Hagaparken iklädd löparmundering. Likaledes gjorde ett 50-tal andra. Det blev bättre än jag vågade hoppas. Löpskolning med höga knän resp bakåtspark. Framåtlöpning och bakåtlöpning. Och intervaller. Efter en timme i den varma sommarkvällen var vi alla rätt svettiga och själv kände jag att jag fått rejält med nya kunskaper om hur jag ska kunna få upp löpfrekvensen och därmed farten samtidigt som mitt löpsteg kan bli skonsammare mot den gamla tantkroppen. Inte det sämsta!

Lite kul var det förstås att passet leddes av "Lofsan" (Lovisa Sandström) som är en av författarna till Stora Löparboken för kvinnor, dvs den bok vars träningsprogram jag just nu håller på att följa. Fick ett enskilt samtal med Lofsan och hon gav mig några personliga tips och pepp med anledning av det.

Nästa gruppträning kommer att ledas av Puls och Träning - hoppas det blir lika givande.

Har varit i Krakow på en kortsemester och packade inte ens ner löpgrejorna. Tyckte förra veckans Midnattslopp + 6 km + 13 km (lördag - onsdag) fick räcka. Och sannolikt hade jag nog inte kunnat springa ändå eftersom det var väldigt varmt i Krakow (27 grader). Uppehåll ska man ju unna sig då och då, men nu är jag hemma igen och det stod kortintervaller på programmet men i stället har jag fått lite förkylningskänningar så jag tar det lite lugnt även idag och det blir bara en kort joggingrunda i lugnt tempo.

Om jag mår bättre i morgon ska jag vara med på löpträning i Hagaparken Det är gratis om man är anmäld till Topploppet så jag tänkte passa på om det går. Kan nog bli bra att få lite tips och råd som kanske gör att man springer lite bättre framöver...

I min kökslåda har det i stort sett alltid funnits en kruskavel.

Har bakat mycket i min dar, det mesta dock utan denna kruskavel. Något enstaka knäckebröd har det väl blivit men nu tyckte jag kaveln skulle komma till användning för viktiga saker: Mina fötter!

Det är så himla skönt att rulla fötterna och fotvalven över kaveln när man sitter i soffan till exempel. Har ju haft hälsporre och vill inte få tillbaka det så jag tror detta är bra! Och kruskaveln har aldrig varit så flitigt använd som nu...